Den unga Grungen

Grungerocken som var stor på 90-talet med band som Alice In Chains, Nirvana, Soundgarden, Stone Temple Pilots och Pearl Jam, måste ju ha en början. Hur lät grungen innan den slog igenom och vilka undergroundband lyssnade man på innan Nirvana slog igenom? Här får du lite skivtips på grungeband som fanns innan alla ovanstående.


Bandet Mother Love Bone gjorde i slutet av 80-talet skivorna "Shine" och "Apple". På skivan "Mother Love Bone" som också kallas "Stardog Champion" finns alla låtar från "Shine" och "Apple". På skivan "Apple" finns låtarna "Stardog Champion" och "This is Shangrila" som är enormt bra, adrenalinkicken är stor men det låter mer 80-talsglam än grunge. Sångrösten är oerhört perfekt och på den tyngre låten "Stardog Champion" medverkar en barnkör som får det att låta fantastiskt. Annars måste jag säga att skivan "Mother Love Bone" är alltför dyr och dålig. Men man får ju två skivor i en.


När sångaren Andrew Wood i bandet Mother Love Bone dog satte hans kompisar, i band som Pearl Jam och Soundgarden, ihop ett band till hans ära, bandet hette Temple of the dog och de lät spela in en skiva med samma namn. Skivan är dålig, men låten "Say hello to heaven" är mycket bra i refrängen tack vare sångaren Chris Cornells melodiska röst. Det är en lugn och melodisk skiva, mer akustisk, alltså raka motsatsen till den mer skräniga, skrikiga, röjiga grunge-rocken.


Bandet kallat Mudhoney har gjort många bra skivor. Ett av de albumen kallas just "Mudhoney". Jag tycker soundet påminner om bandet Green River och Nirvanas album "Bleach". Smutsigt och skränigt låter det. När man föreställer sig ett gäng ungdomar som sitter på ett ostädat rum och slappar, eller tvärt om, har en jättefest i vardagsrummet medan föräldrarna är borta, då hör den här musiken till.


När jag lyssnade på skivan "Dry as a bone/Rehab Doll", som gjordes av bandet Green River kom jag att tänka på Mudhoney. Albumet är dyrt men gillar man grunge så gillar man det här. Det låter skränigt och ovårdat, med en skrikig sångröst. "Dry as a bone" var från början en EP, och "Rehab doll" var en LP. Men man satte helt enkelt ihop allt till en enda skiva.


Att det är en sådan enorm skillnad på alla band från 80-talets Seattle, trots att de gemensamt kallas grunge, kan man förundras över. Soundgardens första skivor låter inte alls som de senare, och Pearl Jam låter inte alls som Nirvana.


Marcus Olsson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0