journalisterna

I Stockholm sitter Olle Häger och klipper film, i Dåbo letar han kantareller och fiskar. Med över 200 dokumentärfilmer i bagaget har han officiellt gått i pension, men gör fortfarande dokumentärer för SVT.

Olle Häger har många yrken: författare, historiker, TV-producent, journalist etc. Men han är nog mest känd för alla sina dokumentärfilmer. Fast redan som ung ville han framförallt bli journalist.

- Jag tror att man vill bli de yrken som man känner till. Jag hade en farbror som jobbade som journalist på Ljusnan och på Bollnäs lokalradio, och jag tyckte att journalist verkade vara ett spännande yrke. Jag var duktig på att skriva och teckna så då ville jag bli antingen det eller konstnär.

   Olle förklarar även att för att bli en duktig journalist är det bästa tillvägagångssättet att skaffa sig djupa och grundliga kunskaper inom minst ett specialområde, gärna flera. På så sätt, när fantasin och formuleringarna tryter, så är det tryggt att ha fackkunskaper att falla tillbaka på.

   Och det var inte bara som journalist man behöver vara duktig på att skriva. Olle Häger har även skrivit en del böcker, däribland två deckare med titlarna "Bandyspelaren som försvann i Gambia" och "Skratta får du göra i Sibirien". Men själv tycker han att den bästa boken han har skrivit är "Bondens år och bagarens bilder". Den bygger på dagboksanteckningar av en viss Sven Englund som bodde i Söderala i grannbyn. Anteckningarna är från slutet av 1800-talet till mitten av 1930. Olle Häger har pusslat ihop och redigerat 48 år av dagboksanteckningar till den här boken som skildrar en bondefamiljs vardag under de åren. Boken är dessutom illustrerad med fotografier från den tiden. Foton tagna av bagaren Hugo Falkman som bodde i grannbyn Heden.

Det är ingen större konst att förstå varför Olle Häger är stolt över den boken, men vilken av hans dokumentärfilmer är han mest nöjd med?

- Jag har gjort hemskt många dokumentärfilmer, över 200 stycken, och jag är inte riktigt nöjd med någon av dem. Ser man tillbaka på ett arbete så tycker man alltid att man kunde ha gjort det bättre.

   Men dokumentärserien "100 svenska år" är han i alla fall rätt nöjd med. Den är åtta timmar lång och den har han och hans medarbetare kämpat med "i sitt anletes svett" så att säga. Filmen ger tittaren en guide genom seklet med Olle Häger och Hans Villius som här presenterar filmklipp, intervjuer och berättar om diverse händelser under 1900 och 2000-talet.

   Just nu jobbar han med "Året var 1959". Efter fem veckors filmning är han
mitt inne i redigeringen. Filmen, som är en dokumentär, ger en bild av
Sverige för snart 50 år sen. Människor har fått ringa och skriva till SVT och delge sina minnen från den tiden, och Olle Häger har intervjuat dem. Året var 1959 sänds 4 januari i SVT2.

   Han jobbar i Stockholm men har även ett hus i den lilla byn Dåbo i Bergvik. Hur hamnade han egentligen där?

- Det är samma tomt som min fru Ethel bodde på när hon var barn och det är hennes pappa som har byggt huset. Och för cirka 40 år sen, så fick vi tomten. Det är suveränt at bo i Dåbo. Jag är ju pensionär sedan åtta år tillbaka, men jag skriver krönikor i Kuriren varje månad. Och här kan man prata om helt andra saker än i Stockholm.

Namn: Olle Häger

Yrke: Tv-producent ("Och 7 andra yrken")

Familj: Hustrun Etel

Hobby: Bridge, plocka svamp, fiska abborre

// Mimmi Arvidsson